måndag.

I'm back. Eller rättare sagt, min dator is back. Mitt liv för tillfället skulle nog kunna sammanfattas ganska bra med ett ord. Berg&dalbana. haha det e inte ens ett ord kom jag på, men det känns som det. Iallafall. Allt går upp och ner extremt mycket nu, och ibland snurrar det tillochmed. Livet, humöret, självförtroendet, ångesten. Det är kämpigt, men jag kämpar. Eftersom jag inte får någon klarhet i det som bubblar i mig och runtom mig så lägger jag mycket tid på att fundera på meningslösa saker. Tex som att bänken på gullmars e borta, var ska man nu sitta? Eller hur det fungerar när kvinnorösten i bussen meddelar nästa station. Sköts det automatiskt, via timer, via någon imbamekanikgrej som gör att bussen läser av vart de är på vägen, eller är det busschauffören som sköter det? Om jag ska pierca mig eller inte? Om man ska skölja bort desinfektionsmedlet eller låta det torka in i händerna efter att man tvättat dom? jag har aldrig fattat...

Igår var det alla hjärtans dag. eller som jag litte bittert tänkte, alla singlars hatdag. Fast det var inte så jobbigt egentligen, det finns massa saker som e värt med att vara singel. En av dem är tex att man inte behöver planera massa inför en jättelöjlig dag, lägga massa pengar å sånt när man egentligen säkert har annat att göra. Lite andra saker jag tänkt på e att man riskerar inte att tröttna på någon, man slipper onöidga bråk, man kan få vara ifred utan att behöva förklara varför, man kan gå på vilka fester man vill och träffa vem man vill, ha sex med vem man vill. ni ser det finns massa... . shiet jag e verkligen så otaggad på att vara singel. Kom och förälska er i mig och förför mig så jag förälskar mig i er också. Det är fan dags för den ensamma bitterfittan att känna lite fjärilar å skratt.